| Some words about what happens when im in Kriti! | ||||||||||||||
| ||||||||||||||
| Crete and Chania October 2008 | ||||||||||||||
| Guess who forget the camera at home? So this time I write instead about the trip. I have some photos taken by the camera in my cell phone but they are in bad quality. Friday: Since I have travelled to Greece so many times this year, I really know the airport routines well with the check in and go through security and to be at the right gate in time without waiting. After a fast flight I Arrived at Chania airport, my bag come quick but I felt little sad going to the bus since Konstantinos worked and I didn’t see him at the airport. Bus trip went fast through National road and I soon get to the hotel Kalimera, I get room number 13 and it looked like a bunker. Why do always single travelers get the smallest and worst rooms? Well, I walked down to the reception directly and they told me I get another better one the day after. Later Konstantinos arrived after work with wine and food and that’s all I write about that. ;-) Saturday: We changed room, and this one was better in some ways and worse in others. But it was clean and we preferred it from it the other one. In the afternoon we took the car to a village named Omalos and when we started from Agia Marina the temperature was 19.5. We drive higher and higher up in the mountains. When we arrived at the small village the temperature was 9 degrees. Like a nice chilly Swedish autumn day. In the small tavern it was some old men sitting by a table, an older couple and then us. Our table was placed by the open fireplace and the heat from it was both nice and romantic. It was such a nice place, really nice and the food tasted great. We can recommend the Staka, wish was like sunshine on the tongue. We had some wine and salad, bread and of course some steak. Mmm we had such a nice and great meal. We get dessert to, Raki and Kalitsounia. And the view from the car during the road was breathtaking. Rest of the evening we spend in the room. ;-) Sunday: Again a trip in the car. We went to Rethyhmnon and there we go to eat at a small tavern nearby the harbor. After the tasty meal we had a coffee in a warm and cozy café. It was a great day. Mmmmmm. Konstantinos went back to his house for some hours on the evening to celebrate his mom’s name day; I stayed at the room watching a movie and relax. His mom send cookies back to me, I really liked the ones called Sou but they was all good. :-) Monday: In daytime I worked some hours and after that Konstantinos came back to the hotel after his work with some food we just stayed inside and played card, drink ouzo and rested. Tuesday: This day was a national day called “Oxi-day”and everybody was free from work. We watched the parade from TV and after that we went to Marias for an early dinner. The tavern was so full by people and it was so nice to be there. We had again a delicious meal. (mmm I get hungry just thinking about it) After that we drive to Kastelli and had coffee and listened to some musicians playing. It was a perfect day and later in night we watched La vita è bella by Roberto Benigni (life is beautiful). I really liked the movie and I was surprised i enjoyed it so much since it was on Italian with Greek subtitles. Well, Konstantinos helped me translate the story. I can recommend it! Wednesday: We stayed at “home” and had mixed meat for dinner, and we rested a lot. We talked a lot. We laughed a lot. It was a lot of lot of things if you know what I mean. ;-) Thursday: Konstantinos worked at day, and so did I. But I had a break and I walked down to the beach and there I stayed totally alone for over one hour. I collected some stones, walked with bare feet’s in the water. Smiling at sun and dreamed about stay forever. And since it was the last evening for me, we went back to Marias again. We had half kilo lamb chops, salad, baked potato and warm feta. Great dinner and I had great company. After that we went back to the hotel and rest. Friday: A sad day for me, it was time to leave. But Airtours had great schedule and everything went very smooth. When I land in Arlanda Airport it was cold, dark and snowing and raining at the same time. I asked cabin crew if they cold fly me back. But they couldent :-( | ||||||||||||||
| Crete Easter 2008 | ||||||||||||||
|
The trip started nice, the people next to me on the plane had two lovely kids that I fooled around with the whole trip. I won a Ralph Lauren perfume named "Hot" at the lottery on board and the wine they served was tasteful and life felt very easy. When I arrived at Iraklion airport the wind where warms and my bag arrived first of all luggage. I walked out and found the bus that should take me to Hersonissos. Talked to the nice young driver and he said he would make a "turn by mistake" to Analipsi so I didn't had to carry my bag so far and pay for a taxi. And so he did, the old woman from the agency looked really pissed at me but I just smiled back. It wasn't my fault he made a mistake? I was his good heart! Continued to walk against Tritonas, just one hour late. But I meet Vasili, Lupe, Anastasia and Georgiou outside Tsalos and have to hug them and talk for a while to. Margoth thought I forget all about her when I finely arrived. But I was so happy!
| ||||||||||||||
| The rest of the week... speedversion! | ||||||||||||||
| Well.. above was the first day, and if u expect for me to write so much details for every day. You are wrong. I am already moving on in my mind to the next trip so if I am lucky I will remember enough for a small resume.
Friday.. Eve and Margoth had a drink at my place, after that we went out for dinner. They was loaded so I left them at Tritonas. Had to much wine. Saturday.. Marko from Chania droved through and had a glass of wine with me. In the evening me and friends was lightning candles and walking from church to beach. Watch the fire burning and more. Meted Conny and Anna Lena for the first time. Had to much wine. Sunday.. morning and evening. Eating and trying to avoid lamb brain! Had to much wine. Monday.. more eating and a date had with Vasili in the evening, we went to a bar in Hersonissos and talked for a while. Had to much wine and to many hands all over me. Tuesday, I worked in the sun all day together with Koula, trying to fix all chairs for Edem so Matheo could open. Bought make up from the nice Dutch woman I meted earlier. I was her first costumer. Matheo did it in time so it was premier for Edem Bar, very nice. The new quote for Edem "Lets destroy him" said by Anna Lena over poor Jacob. Had to much wine and sambucca. Wednesday.. I did some tanning, eating and had a frappe at "my hotel" Vasili frappes are the best. After that i went to Edem and Matheo, I tried to go home to Elenis but the 4 guys in the bar was getting braver and braver. Suddenly I had like a million drinks to drink. And I did.. to much wine and sambucca, beer, shots and tequila. Damn Matheo, Kostas, Dimitri, John and Giorgio. ;-) Thursday.. running around like a chicken and saying "see u again" .. Its only other places and people i say good bye to when i leave, to Analipsi I never say good bye.. that place.. im always coming back" Had a boring flight home. Had to much wine! | ||||||||||||||
| Söndag 23 september 2007 | ||||||||||||||
| Avresedagen Jag hade ett rackarns pirrande på avresedagen, vad har jag gjort? Det började kännas som en dålig idé att åka en vecka själv. Visst att jag redan varit där själv, men då blev jag lämnad först efter en vecka och hade "bott" in mig i sällskapet av syrran och Simpan. Jag kunde inte koppla av på Arlanda utan strosade mest omkring. Köpte en ny parfym åt mig själv. Det blev en Elisabeth Ardens och den nya doften Mediterrian. Väl på planet så visade det sig att paret bredvid mig inte bara var trevliga utan också väldigt pratglada och sociala. Han kom från Gotland och hon från Finland. De hade sålt av sina ICA butiker i femtioårsåldern och levde nu gott på 4 månader om året på Gotland och ägnade resterande 8 månader till att resa och utforska olika länder. Dom hade så mycket intressant att berätta att jag satt som fängslad i princip hela vägen, hela tre och en halv timme. Det ni trodde ni nog inte om mig, att jag kunde lyssna! Jag hade ju iof god hjälp av de tre flaskor med miniflaskorna med rödvin som jag drog i mig. Så mycket har jag aldrig druckit på ett flygplan förut. Men paret skålade, och beställde mer osv. så jag hakade på för det var bara så trevligt. Dom kommer jag aldrig att glömma, inte bara det att vi hade så trevligt utan också för att de hjälpte mig att slippa ”pirret”. När vi kom fram till Heraklions flygplats blåste det ganska kraftig fast det var varmt och skönt ändå. Jag stannade till överst i trappan vid planets utgång en mikrosekund och andades in doften av värme, torr jord och havet. Mumma för mig. Mindre mumma var det kaos som är ett milt uttryck när det gäller att beskriva bagagehanteringen och informationen om den denna kväll. Fast vi hade kommit fram hyggligt tidigt så fick vi vänta länge på att vårt band skulle börja rulla. Jag stod och småpratade lite med Gotlandsparet och med en kvinna från Uppsala som reste med sin lilla charmiga son i sjuårsåldern. Hon och sonen bor i Sverige men är ca 5 månader om året i Grekland eftersom de har make/pappa lever och jobbar med sin firma här på Kreta. Efter många om och men fick jag dock mitt bagage. Vid 12 snåret så rullade vi då upp framför Tsalos, där det bara var jag och ett annat par som klev av. Där sprack min plan att gömma mig i mängden och sen hoppa fram som gumman ur lådan. Det hade dragit förbi ett regnoväder tidigare under kvällen så altandörrarna till restaurangen var fördragna. Freddie stack fram huvudet i öppningen och bröt upp i ett stort leende. Jag fick en jättekram och kunde inte låta bli att skratta mot honom. Han hade tagit på sig en enorm stickad grå tröja och hade virat flera lager av olika sjalar och halsdukar kring halsen. Lilla Freddie, som fryser vid 24 graders värme. Jag ler bara jag tänker på den synen. Sen kom Vasili fram för att hälsa och han var nästan lika påbyltad han. Han hade på sig en stickad tröja över skjortan, jeans och en svart skinnkavaj. Det kändes som att krama en Michelin gubbe. Den enda som inte hade tagit på sig halva garderoben var Mr Tsalos som satt oberört på sin vanliga plats vid personalens ”bord” och kedjerökte. Jag gick fram och satte mig och hann se att han fick en irriterad rynka i pannan över den fräcka turisten som satte sig vid hans bord. Sen såg han att det var jag och log stort och gav mig sen stora björnkramen och ställde fram lite att dricka åt mig. Vasili tog mitt pass och började skriva in mig i deras ”gästbok” Jag såg att det låg två par rumsnycklar framför honom och frågade vilket rum jag skulle få och påminde honom om att första gången jag var där blev det en loftgång som balkong, Andra gången totalt 6 balkonger och tredje gången en markterrass. Han tog upp den ena nyckeln och reste sig och gick till det stora nyckelskåpet inne i baren och hängde in den. Sedan stod han där i gott och väl fem minuter och grunnande och kliade sig på hakan. Sen ville han inte ge mig den nya nyckeln utan gav den direkt till Freddie och sa en lång harang på grekiska. Till mig sa han bara ”do you want a room with a nice view?” Jag svarade ”yes” Freddie styrde kosan mot huset där ägaren och personalen bor och vips så var jag installerad i en tvårumsvåning med fem bäddar och en balkong en halvmeter över marken ca 2,5 meter från personalens fikabord i vid baren. Det kändes som att sitta i knäet på dem när jag satt där uppe. Speciellt som de också pratade med mig hela tiden och ropade ”Yasso Maja” så fort jag stack ut huvudet där. Nu vet jag, att bra utsikt betyder att man får glo på personalen! Men efter att jag installerat mig lite och packat upp mina klänningar så somnade jag sedan sött! | ||||||||||||||
| Måndag 24 september 2007 | ||||||||||||||
Jag vaknade av välbekanta tjut och skrik. Punktlig som en tupp stod Mr Tsalos utanför byggnaden och ylade mot lägenheten snett under min. – Freddie, Malacka, Freddieeeeee! Jag vet inte varför han gör det, men det är ofta han skriker på stackars Freddie. Dom två går inte riktigt ihop sig alla gånger. Antagligen har de olika uppfattningar om vilka arbetstider som gäller. Ja ja.. dom är vuxna båda två och får lösa det där själva. Jag visste i alla fall efter det uppvaknandet att jag verkligen var tillbaka på Tsalos Beach Hotel. Efter att ha legat och dragit mig en stund så hasade jag ner till supermarketen för att handla lite frukost. Anastasia stod i kassan som och tittade upp med ett snabbt ointresserat ögonkast åt mitt håll och sa ett rutinmässigt ”-good morning” innan hon vände bort blicken. Sedan såg jag hur ögonen slogs upp på vid gavel och munnen formades till ett stort Ooooo Hon ropade i falsett –”helloooooo” you are back. Sedan kindpussades det flera gånger. Oj, hade jag förstått att jag skulle få ett sådant här välkomnande hade jag inte väntat i hela tre veckor innan jag åkte tillbaka. Vi stod och pratade lite och konstaterade att hon fortfarande inte hunnit iväg till Hersonissos för att fixa med sina byråkratiska papper som hon pratade med mig om redan i augusti. Efter den lilla pratstunden gick jag tillbaka till rummet igen och fixade lite frukost, drack kaffe och läste i min bok. Vid 11 tyckte jag att det var dags för att förära Kiriaki med ett besök i butiken. Eftersom det blåste rätt så kraftigt så hade hon packat ihop alla ställningar med kläder innanför vindskyddet utanför affären så det var riktigt trångt och svåråtkomligt att ta sig in i butiken. Jag gick in och ställde mig framför hennes disk och sa ett enkelt ”Kallimera” hon hajade till och se, där kom falsettjut nummer två. Mer kindpussar och kramar och småtjut ”ahh Maja you are back” åh Maja” Vi satte oss ner en stund och tog itu med det viktigaste först, nämligen ”byskvallret”. Hon är en outtömlig källa vad gäller allt som händer i byn. Efter en timme och väldigt glad i hjärtat knatade jag vidare mot Ahristelios Taverna, men där var det kolsvart, tvärstängt och inte en kotte som syntes till. Jag fick faktiskt lite panik, ingen kleftiko den här veckan, ingen raki ur gröna flaskan och små glada tillrop som ”the best” from the farma” som Stelios alltid går omkring och säger. Lite mindre glad promenerade jag tillbaka till hotellet för att grunna på det grymma ödet att inte min huvudleverantör av middag hade öppet. Den första jag såg när jag kom tillbaka var Alina som levererade dagens falsettjut nummer tre. Vasili hade tydligen inte berättat för henne att jag anlänt för hon såg helt chockad ut och kramade mig, tittade på mig och kramades igen. Efter att jag varit nere sist så gjorde jag en liten ”tidning” med bilder, texter, rubriker som jag sen skickade ner det till dem. Hon tackade mig för den, och för att jag skrivit på rumänska i den åt henne personligen och för att jag inte hade lagt in fotot på henne där hon nästan visade brösten. (har att göra med att hon då vågade visa den för sin pappa). Jag vilade en stund och gick sen ner till restaurangen/baren igen, det känns ju så dumt att sitta och titta på dem 3 meter därifrån. Papa Georgios eller Mr Tsalos som han också kallas pekade med hela handen på stolen mitt emot honom själv och det var där jag sen slog ner mina bopålar för gott vad gäller min sittplats på Tsalos. Han frågade om jag ville ha ”ena nes” vilket jag svarade ne på (ne = ja). Alina stod i baren och med henne lyckas man aldrig beställa kaffe med bara lite mjölk eller socker . Eftersom hon tycker så mycket om en, så maxar hon av allt. Ibland känns det som att man dricker mjölk med socker när man får kaffe hon har gjort. Georgios passade på att äta lunch när jag ändå satt där med mitt kaffe och höll honom sällskap. Det var någon slags gryta med rotfrukter, som jag kan lova inte finns med på den tryckta menyn. Som tillugg hade han små torkade fiskar med huvuden och allt. Dessa bjöd han mig på med en storsint gest. Jag brukar smaka när det bjuds men dessa var jag tvungen att avböja då de såg totalt oätbara ut. Jag satt där med mitt kaffe och såg honom dra i sig stora frallor, en jättetallrik med gryta och ett tjugotal av dessa små stirrande knastriga fiskar, det hjälpte ju inte att jag kände mig lite lätt illamående av vinet på planet kvällen innan. Men det var en trevlig eftermiddag och Alina fotade mig hela tiden med sin mobilkamera och sprang sedan omkring och visade upp bilderna för den övriga personalen och de andra gästerna. Vid fem beslöt jag mig för att bryta upp och göra ett nytt försök hos Ahristelios, och tack och lov så var både han och hans fru var där och det var öppet som vanligt. Han kom emot mig med ett jätteleende och bjöd mig att sitta ned. Jag försökte förklara för honom att jag inte skulle stanna och äta utan bara tittade förbi lite snabbt. Han propsade på att få bjuda på en raki, lite melon, lite vindruvor, lite färska fikon och granatäpplen. Allt ”frome the farma”. En sån gulle farbror han är. Efter en stund var jag tvungen att ursäkta mig och då skickade han med mig lite päron i handväskan utifall jag skulle bli hungrig innan jag kom tillbaka för middag. Jag tog den långa rundan tillbaka till hotellet för att kunna titta förbi Kiriaki (Kulla) igen. När jag kom fram rusade hon emot mig, höll för mina ögon och ledde in mig i butiken. Sen släppte hon mig och lade fingret över munnen för att jag skulle vara tyst och sedan gick hon och lade händerna över ögonen på killen som satt på en stol bakom hennes disk. Hon ropade ”ella ella” till mig och när jag kommit fram så såg jag att det var Dimitris som satt där och när hon släppte händerna från hans ögon och han såg mig så kom falsettjut nummer fyra. Han blev förvånad och glad och sa att jag var tvungen att komma förbi Edem Bar där han jobbade nu, på kvällen för att bli bjuden på en drink. En tur upp på rummet för en halvtimmes skönhetssömn *lite för lite i mitt fall då ;-) * och hotet från Vasili ringades i öronen att enda anledningen till att jag fått just det rummet var för att han skulle kunna klättra upp där och komma in hos mig och lägga sig och sova i en av sängarna istället för att ta sig en tupplur sittandes inne på toan med huvudet lutandes mot väggen. Japp, han gör så eftersom han jobbar från 09.00 till sena natten typ 01-03.00 och oavsett hur sent det blir måste han vara där prick nio igen. Alina hade ont i magen och följde med mig upp på rummet en stund för att tigga åt sig några Ipren som hon blev mycket förtjust i förra gången jag var här. Vi gjorde som vanligt och kollade igenom mina kläder, smycken och prylar. Vi lyssnade lite på min mp3-spelare och så bjöd jag henne på mitt medhavda godis hemifrån. Hon grinade illa åt mina sura skumbananer men lyste upp när hon fick en fudge (de där stora fyrkantiga från karamellkungen). Jag sov en stund och fixade sedan i ordning mig och gick ned igen, då blev det mer kindpussar eftersom Simone anlänt för sitt kvällspass. Dock kom det inget tjut i falsett från henne. Alina hade inte ont i magen lägre och klappade sig glatt på den. Simone hade inte blivit så förtjust i den bild som var i den ”tidning” jag skickat ner till dem så jag fotade om henne och lovade att skicka kopior på dem efter att jag kommit hem igen. Dom är helt galna i kort på sig själva? På väg tillbaka till Stelios för middag så hälsade jag på ”automobile-lady” hon blev inte ett dugg förvånad över att jag redan var tillbaka. ”-you have Creete in your blood of course you are back – First time i saw you i understand that” var det enda hon konstaterade. Hon är faktiskt riktigt trevlig och heter Evelyn. Vi kom i alla fall överrens om att ses på Edem senare på kvällen och så knatade jag vidare mot middagen. Det satt ett gäng grekiska gubbar där och de skålade glatt med sina rakis mot mig hela tiden och kom med glada leenden och tillrop. Till slut schasade Stelios bort dem och vred tv:n åt mitt håll. Satte sig vid mitt bord och började röka på mina cigaretter och glo på nyheterna. ”allt var precis som vanligt, underbart”. Stelios fru säger inte så mycket men hon ler oavbrutet mot mig och jag ler tillbaka, en sån vänskap är inte så illa, idel leenden bara. Sedan kom ett skotskt par och anledningen till att man såg det, var att karlen gick omkring i en tjock yllekilt. Jag och småpratade lite med dem innan jag betalade och tackade för mig. Sen gick jag till Edem där jag blev varm välkomnad av Matheo och Dimitris, det ställdes fram öl och så ringde gong gonggongen som innebär att det bjuds laget runt på shots för de som sitter i baren. Matheo presenterade mig för ett äldre par som också satt där, de heter Martin och Margoth. Han var norsk och hon svensk men boendes i Norge och hade redan hunnit vara på Kreta fyra gånger i år. Där ligger jag i lä med mina ynka tre gånger. ;-) Dom var rent utsagt skittrevliga och jag gillade dem direkt. Margoth och jag satt och berättade för holländska Evelyn om den svenska delikatessen surströmming. Att den är rutten och luktar exakt som bajs. Riktigt skoj att iaktta Evelyns miner när vi i detalj frossade i hur äckligt det är. Mindre skoj var det faktum att anledningen till att Dimitri slutat jobba i baren på Tsalos och börjat jobba hos Matheo istället, var att han och Vasili tydligen hade bråkat ordentligt. Enligt Dimitri är Vasili den ondaste manager och människa som finns och att ägaren Mr Georgios är en djävul i människoskepnad som inte visar sitt rätta ansikte för turisterna. Jag sa emot och att det intrycket hade jag inte alls fått av Vasili och Georgios och att de är lika trevlig nu som för fyra år sedan när jag först lärde känna dem. Vi konstaterade att vi tyckte olika och jag misstänker att de bråkat för att Dimitri gärna tar sig en drink eller två när han jobbar och då passar det ju faktiskt bättre för honom att jobba på en renodlad bar som Edem och inte på Tsalos som först och främst är restaurang och hotell. Men efter den lilla dispyten var vi lika goda vänner som innan i alla fall. Jag satt där och umgicks och hade trevligt till närmare tre på natten med honom, Evelyn, Matheo och mina nyfunna vänner Margoth och Martin. Natti | ||||||||||||||
| Tisdag 25 september 2007 | ||||||||||||||
| Jag vaknade med torr mun och ett bultande huvud. Det bara måste vara rakin som ställer till det så minns jag att jag tänkte innan jag tvingade mig själv att somna om. Vaknade till liv ett par timmar senare och smet ner till Anastasia för att handla en morgonmacka, den lyckades jag klämma i mig i relativ anonymitet på balkongen. Det blåste fortfarande ganska friskt, men det var mer blått än grått på himlen så jag parkerade mig i lä vid poolen. Där avnjöts resans första frappé, inte illa. Alina kom för att sitta med mig en stund och när hon såg att min hårklämma gått sönder tog hon den och mumlade "Vasili mechanics fix ne" sen rusade hon iväg. Fem minuter senare kom hon tillbaka i triumf och förklarade på bruten engelska att nu var den minsann fixad. Give Vasili a kiss from me as a thank you sa jag åt henne. En ny rusning bort av Ailina och sen hördes det ett lyckligt fnittrande rop som skallade över hela poolområdet "Maja, i give it to him, on cheek okey?". Helt okey för mig garvade jag tillbaka och ropade "kala" (bra). Jag solade en liten stund till innan jag hasade ner till restaurangen och pliktskyldigt åt en omelett trots bristande matlust. Jag satt och skrev lite dagbok, drack Cola, tittade på utsikten och blev allmänt omsvärmad av Alina. Kände mig som en drottning rent ut sagt (ja förutom huvudvärken då).När jag begärde in notan så fick jag ett litet fat med melon och på kanten hade någon pudrat ett mönster av två små hjärtan. Jättesött! Jag gick tillbaka till solstolen, slappade och läste ut min bok. Eftersom jag redan hade varit på Kreta tre veckor innan i år, så skippade jag solskyddsfaktorn. Jag var ju redan mer eller mindre brun och solen i september är ju inte så stark. Jo tjena, hummern Maja var det som ett par timmar senare på kvällen desperat och förgäves försökte pudra över den värsta röda färgen. Jag satte på mig den vita tubklänningen med gula broderier, läppglans och hoppades käckt på att alla i Analipsi drabbats av tillfällig färgblindhet. 1. ta ett glas rött på hotellet först. | ||||||||||||||
| Onsdag 26 september 2007 | ||||||||||||||
| Jag vaknade halvsvettig varannan timme, och klev inte upp förens vid 10. Pallade inte att gå ner till havet utan jag lade mig återigen vid poolen. Efter en stund gick jag till Kulla och på vägen dit stannade jag till hos Evelyn och skvallrade lite också. Väl hos Kulla så roade jag mig med att gå igenom varenda pryl i hela affären, fastnade för ett par strassörhängen som numera är mina. Vi pratade om män, relationer och fnittrade en hel del, Dimitris som också var i butiken suckade djupt och tyckte nog att vi drog alla män över en kam. Resten av dagen tillbringade jag sen på hotellet i sällskap av Alina. Vilade en stund på em, duschade och fixade i ordning mig och läste lite. Gick ner och tog ett glas rödvin i vanlig ordning innan middagen. Simone hade tagit med sig sin egen kamera den här kvällen och fotade mig först ensam, men sen ville hon fotas med mig och det var en rätt turbulent timme där grekiskan haglade runt omkring när alla pratade om mig i munnen på varandra. Det var Maja hit och dit, de log och garvade och gjorde tummen upp och klappade mig på axeln. Jag satt där som ett jäkla fån med blixtarna vinandes kring huvudet och hajade ingenting, nåja det bjuder jag på även om det är frustrerande att 7-8 personer pratar om en så där och man inte förstår. När jag skulle gå vid åtta bad Vasili mig komma tillbaka vid 22- tiden för han och Mr Tsalos hade bestämt att ge Alina ett par lediga timmar för att gå ut och ta en drink med mig. Ehhhh. Okey? Jag ville ju självklart det, men de kunde ju ha frågat innan. Eller visste de att jag var en ensam looser utan planer? haha antagligen! Fast det är i och för sig chockande att de ens kommer på att ge henne ledigt för en sån sak som att valla en turist när hela restaurangen är full av folk och Alina uppenbarligen behövs i baren. Stiligt gjort av dem tycker jag! Alina själv tindrade som ett barn på julafton med ett berg av presenter och inga syskon. Jag lovade att komma tillbaka efter henne ett par timmar senare. Efter inspektionen hos Kulla gick jag med tunga steg till hennes man Matheo på Edem några hus längre ner på samma gata, inte bara det att jag dragit från mina cigg och viagradrinken kvällen innan utan jag hade ju inte betalat notan heller. Pinsamt värre, men han bara garvade och sa att så länge det var en god vän som struntat i notan så är det okey. Jag hade ju kommit tillbaka just för att jag var en vän, eller hur sa han! Dessvärre hade han ingen växel så tidigt på kvällen så jag fick lämna notan för vinet jag precis hade beställt också. Hos Stelios var det en massa folk och den bästa av dem alla var där, Oma min tyska väninna. Först kände jag inte igen henne eftersom hon hade klippt sig men det blev ett kärt återseende där med. Hon pratar väldigt lite engelska, och jag i princip noll tyska men vi förstår varandra ändå på något sätt, och vi satt och asgarvade hela kvällen. Att man kan ha så kul med bara ansiktets uttryck, enstaka ord och sitt kroppsspråk är fantastiskt. Sen tillbaka till hotellet för att plocka upp Alina som bara fnittrade, jag förstod knappt vad hon sa. Vi gick till Edem där jag äntligen fick betala min nota. Jag bjöd Alina på Baileys och efter två fyror med is var hon påtagligt berusad. Sen ville hon gå helt plötsligt och bara gick rakt ut från Edem. Jag snabbt efter för att gå med henne hem, hon är ju bara 17 år och inte släpper jag henne sådär på fyllan. Då vände hon, tog min hand och gick tillbaka hotellet istället. Där satte vi oss längst ut mot havet och Alina satt och ropade åt Vasili. Servitori, service, service, servitoro! Vi ville ha drinken orgasm men Vasili vägrade lyssna på oss fnittrade apor och ställde fram Baileys åt oss istället. Alina drack en klunk och tyckte det var riktigt trevligt att sitta som gäst på sin arbetsplats. Sen ringde hennes telefon och så drog hon hem. Ibland är hon lite lustig faktiskt! Jag slapp i alla fall betala drinkarna, alltid något när hon drack en klunk från sitt glas. Jag tog våra glas (återvinning har ingen lidit av) och satte mig hos Georgios och Vasili istället, och hade trevligt där med. Dom stirrade stint på den sista gästen, en full tysk med halvtomt glas som bara vägrade dricka ur och gå. Jag glodde lite med dem som stöd innan jag sa godnatt och gick upp till mig. (ja jag drack upp drinkarna också) Sen ringde Alina mig på mobilen minst fyra gånger. Första tre gångerna frågade hon efter Vasili, och jag sa att han var i tavernan. Sista gången när hon frågade sa jag bara att tavernan är stängd och lamporna släckta. Då lade hon bara på luren. Som sagt. Lite lustig är hon ibland, hon beter sig lite som ett bortskämt barn då och då. Tur att det inte är så ofta. Natti. | ||||||||||||||
| Torsdag 27 september 2007 | ||||||||||||||
| Jag laddade för kvällens BBQ nere vid havet den här dagen. Låg i skuggan och slappade. Läste och drack läsk. Tittade på havet och begrundade livet. Jag bara var helt enkelt. Åt på hotellet, läste på balkongen, hälsade på Kulla, pratade lite med Evelyn och bara gled omkring rent allmänt. Dottern har en skitläcker tunika med dödskallar på, den hade jag snott med mig. Den tillsammans med en massa glitter och blingbling kring hals och armleder blev värsta rock outfiten. Jag drack mitt vin som vanligt på hotellet men eftersom Vasilli var sjuk så var det sjukt stressigt för Simone och Alina som såg helt förstörda ut när de var tvungna att göra allt. Till och med Mr Tsalos var stressad, för han var ju tvungen att hålla koll på alla beställningar och räkna och slå ihop notorna, dessutom var han tvungen att slå på kassan och lämna växel. Man saknar inte kossan förens båset är tomt. ;-) Jag lämnade hotellet ganska omgående för jag kände ju ett behov av att hjälpa till och det är aldrig bra när man som jag har tummen mitt i handen. Tror att de i all stress nog ville undvika de tusen krossade glas som säkert hade blivit effekten av att låta mig hjälpa till, och lät mig gå utan allt för mycket sorg. ;-) Attans, det som var så trevligt för en gammal tant som jag att få en sån ung man att flirta lite. Jaja det är smällar man får ta. Han är i alla fall väldigt trevlig vilket de alla är och man känner sig alltid välkommen och uppskattad som person. Dessutom ser de till att man blir presenterad för alla de lokala stammisarna och att man känner sig som en i gänget. | ||||||||||||||
Updates
